Varg

Varg • Canis lupus

Varg i hägn

Knappast något djur upptar så stor plats i myter och legender hos folken i norr som vargen. Under tusentals år har den jagat samma byten som människan och också dödat hennes husdjur.

Systematik

Vargen hör till familjen hunddjur. Vargen tämjdes redan för kanske 50 000 år sedan. Alla tamhundar härstammar från vargen.

Utseende

Vargen liknar en stor schäferhund, men har kortare öron och bredare, kraftigare huvud. Storleken varierar och de största vargarna finns i Sibirien och Alaska. Vargar skäller inte – i stället ylar de. Ylandet är ett sätt att markera revir, men också ett sätt att samla flocken inför jakt och stärka de sociala banden.

Ekologi

Vargen lever i en flock, som består av ett vargpar och dess ungar. I flocken råder en strikt hierarki, där hannen och honan står högst i rang. Vargflocken har ett revir, hemområde, som den bevakar noga mot andra vargar och hundar. Reviret är ofta ett par tre mil i diameter. Gränserna markeras med urinstänk.

Vargen jagar älg, rådjur och ren, men den äter också andra djur som hjort, bäver, hare, vildsvin och grävling. Den kan också äta sork, grodor, as och avfall. Vid en lyckad jakt kan en varg äta upp mot nio kilo kött på en dag. Vargar jagar i flock. Jakten börjar med att vargarna försöker smyga sig på bytet för att angripa det bakifrån. Lyckas bytet fly och vargarna inte hinner upp det inom ett par hundra meter avbryts oftast jakten.

Orsaker till tillbakagång

När människan började hålla sig med tamboskap blev vargen en svår konkurrent, då den gärna angrep husdjuren. Vargens tillbakagång beror till största delen på en intensiv förföljelse. Vargen blev fridlyst i Sverige först 1966 då det fanns mindre än tio vargar kvar i landet.

Vargens återkomst i den svenska faunan har varit mycket omdebatterad. Jägare ser den som en konkurrent om det jaktbara viltet, särskilt älg, och på revirnivå kan en vargflock ha mycket stor inverkan på älgstammen.
Det finns uppenbarliga risker för inavel i den svenska vargstammen, då den härstammar från endast tre individer.

De flesta vargar är skygga och gör allt för att undvika människor. En varg har kapacitet att döda en människa, men det händer bara under mycket speciella omständigheter. En varg som växt upp i fångenskap och därför förlorat sin naturliga skygghet för människan kan vara mycket farlig. Det senaste dokumenterade dödsfallet i Sverige skedde 2012 i Kolmårdens djurpark då en 30-årig anställd zoolog dödades av vargar i hägn. 

Arten är klassificerad som akut hotad (CR) på artdatabankens lista. Den finns också upptagen bland arterna på EU:s habitatdirektiv.

Bevarandearbete

Den svenska vargstammen hotas av bland annat inavel. Sedan vargen blev fridlyst har en rad åtgärder vidtagits för att förebygga skador, minska konflikter och på så sätt gynna vargen.

Utbredning

Vargens utbredning

En gång fanns vargen över stora delar av det norra halvklotet, men den trängdes undan från stora delar genom en intensiv jakt. I Europa finns den kvar i Skandinavien, Östeuropa och Ryssland och i några små isolerade bestånd i Spanien och Italien. Vargen finns också i Sibirien, vidare söder-ut ner till Indien och Arabiska halvön samt i Nordamerika. Det finns totalt ca 250 000 vargar i världen.

I Sverige fanns vargen i nästan hela landet i mitten av 1800-talet. En allt intensivare jakt och bättre skjutvapen gjorde att den sedan minskade snabbt. Till sist fanns den bara kvar i fjälltrakterna, och det var där den sista vargen dog på 1970-talet. I början av 1980-talet upptäcktes nya vargar i Värmland. De härstammade från ett vargpar som vandrat in österifrån. Ytterligare en varg vandrade in i början av 1990-talet. Det är från dessa tre som alla vargar idag härstammar.

 

NYHETER